Publicerades 2025-04-14
Vid val mellan att vara anställd, fakturering via enskild firma och fakturering via aktiebolag ser vi på Staffi att det är mest fördelaktigt att fakturera via ett eget aktiebolag och ta ut en en lön som ger dig rätt till maximala sociala förmåner, som sjuk- och föräldrapenning. Därutöver kan man ta ut eventuellt överskott i form av utdelning, som har lägre skatt, en gång per år. Om man enbart fakturerar sporadiskt vid sidan av en anställning kan det ändå löna sig att välja aktiebolagsformen men att inte ta ut lön, utan enbart utdelning en gång per år. Fördelen med enskild firma i jämförelse med aktiebolag är framförallt enkelhet att starta och driva.
I denna artikel går vi igenom mer detaljerad information för dig som är läkare eller sjuksköterska och väljer mellan enskild firma eller aktiebolag. Den går igenom val av bolagsform, hur man praktiskt startar sitt företag, hitta uppdragsgivare och moms. Avslutningsvis tar vi upp vanliga frågor.
Vi hoppas att artikeln ger dig en givande start på ditt företagande.
En enskild firm är enkel och billig att starta. Den kräver ingen kapitalinsats och är administrativt enklare. Till nackdelen hör att du har personligt ansvar och beskattas som privatperson. Den passar bra för enskilda konsulter som vill komma igång snabbt och enkelt, och som inte väntar sig väldigt stora överskott eller risker initialt.
Det krävs inget insatskapital för att komma igång (0 kr i aktiekapital).
En enskild firma har färre formella krav än ett aktiebolag. Det krävs ingen årsredovisning till Bolagsverket, endast ett årsbokslut. Du behöver inte heller något formellt styrelsearbete eller bolagsstämmor – det är bara du som driver firman.
I enskild firma betraktas företagets vinst som din egen inkomst. Du skattar på överskottet i firman i din vanliga deklaration och betalar egenavgifter (sociala avgifter) på vinsten (Jämför olika företagsformer - verksamt.se). Det går inte att ta ut en formell lön till dig själv, utan du gör istället egna uttag ur företagets pengar när du behöver pengar privat. Skatten beräknas på resultatet och beskattas som vanligt enligt kommunalskatt och ev. statlig skatt. Egenavgifterna (ca 28-30%) tillkommer istället för arbetsgivaravgift.
Om ett enskilt företag skulle få skulder som den inte kan betala måste du som privatperson stå för dem (För dig som vill starta företag - Skatteverket). Det finns ingen tydlig skiljelinje mellan din privata ekonomi och företagets – i praktiken är de samma. Å andra sidan så är risken för stora skulder oftast liten när man hyr ut sig själv som vårdkonsult.
Eftersom all vinst beskattas som personlig inkomst finns begränsat med möjligheter att planera skatten jämfört med aktiebolag. Du kan visserligen avsätta till periodiseringsfonder och pensionssparande för att skjuta på en del beskattning, men du kan inte ta utdelning till lägre kapitalskatt etc. Har du höga
Ett AB är en separat juridisk person, skild från dig som ägare. Bolaget kan teckna avtal, äga tillgångar och ha skulder i eget namn. Du som ägare har begränsat ansvar, vilket innebär att du i normalfallet inte riskerar din privatekonomi för bolagets skulder – utöver kapitalinsatsen.
Som ägare av ett aktiebolag kan du ta ut pengar både som lön och som utdelning. Du kan anställa dig själv i bolaget och betala ut lön precis som en vanlig anställd (bolaget betalar då arbetsgivaravgifter på lönen). Utöver lön kan ägare ta utdelning av bolagets vinst, som beskattas som kapital (ofta 20% inom gränsbeloppet). Bolagets vinst beskattas först med bolagsskatt (20,6%), och därefter kan utdelad vinst beskattas hos dig som ägare. Eftersom bolagsskatten är lägre än hög marginalskatt, och utdelningsskatten också kan vara lägre än inkomstskatt, finns möjlighet till lägre total skatt vid högre inkomster. En tumregel är att för inkomster över brytpunkten för statlig skatt kan ett aktiebolag ge skattefördelar genom utdelning. För 2025 är brytpunkten 625 800 kr (Skatteverket). Aktiebolag ger alltså möjlighet att spara vinst i bolaget för framtida behov och ta ut det senare som utdelning eller lön under år med lägre inkomst till en lägre skatt.
Aktiebolaget ansvarar i normalfallet självt för sina skulder. Du riskerar i regel bara det insatta aktiekapitalet om företaget går dåligt, vilket många upplever som en trygghet.
Ett aktiebolag har lite fler formella krav. Bolaget måste ha en styrelse (oftast består den minst av dig själv som ordinarie ledamot och en suppleant om du är ensam ägare). Bolaget ska varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning och skicka in till Bolagsverket. Mindre privata aktiebolag behöver inte ha revisor, men bokföring och redovisning måste följa regelverket för aktiebolag. Många väljer att anlita en redovisningskonsult för bokföringen i ett aktiebolag, vilket är en extra kostnad. Det kostar också några tusenlappar att avveckla ett aktiebolag om du skulle ångra dig eller lägga ned. Sammantaget är löpande kostnader och administrativt arbete något högre för aktiebolag än för enskild firma, vilket man bör ta med i beräkningen.
För att starta ett aktiebolag krävs en insats på minst 25 000 kr i aktiekapital. Dessa pengar blir bolagets startkapital och kan användas i verksamheten (t.ex. för att köpa utrustning). Startprocessen innebär att registrera bolaget hos Bolagsverket (då får du ett organisationsnummer och skyddat företagsnamn) samt betala registreringsavgift (ca 2 000 kr) (För dig som vill starta företag | Skatteverket). Kravet på 25 000 kr ofta hanterligt – en del väljer att använda sparade pengar eller låna för att sätta in kapitalet. Tänk på att aktiekapitalet inte är en kostnad; pengarna tillhör bara företaget istället för dig personligen efter start.
Att starta eget kan kännas som ett stort steg, men det är inte vara så svårt. Vill man ändå inte göra det själv finns det olika firmor som kan hjälpa dig administrera processen. Här är en översiktlig steg-för-steg guide anpassad för vårdkonsulter.
Läs mer om fördelar- och nackdelar med enskild firm respektive aktiebolag och bestäm vad som passar dig bäst. Den stora frågan är hur mycket du förväntas tjäna och kommer du över brytgränsen för statlig skatt och den andra är om du vill konsulta på heltid eller sporadiskt.
Om du ska starta ett aktiebolag behövs ett bankintyg från din bank där det framgår att det finns ett aktiekapital om 25.000 kronor. Betalningen för aktierna blir företagets aktiekapital och intyget ska visa att aktiekapitalet är inbetalt på ett särskilt konto som den som startar företaget har öppnat (Bankintyg vid start av aktiebolag). För aktiebolag är det ett måste med separat konto (bolaget måste ha egen ekonomi); för enskild firma är det inte ett lagkrav men starkt rekommenderat. Genom att hålla isär din privata ekonomi och företagets pengar blir bokföringen lättare och risken för misstag minskar. De förenklar att även ha företagskort.
När du bestämt företagsform går du in på verksamt.se för att registrera ditt företag. Där guider systemet dig genom registreringen. För enskild firma innebär det att ansöka om F-skatt och momsregistrering (mer om moms nedan). För aktiebolag innebär det att skicka in bolagsregistrering till Bolagsverket (med bolagsordning, stiftelseurkund m.m.) samt ansöka om F-skatt, moms och arbetsgivarregistrering. Allt detta kan göras elektroniskt via verksamt.se. Registreringen av företaget är första steget. När registreringen är klar får du inom kort hem registreringsbevis och (för AB) ett organisationsnummer. Enskild firma får inget separat organisationsnummer, där är det ditt personnummer som gäller.
I samband med registreringen anger du att du vill ha F-skattsedel (godkännande för F-skatt). F-skatt är avgörande för dig som konsult – det visar att du själv ansvarar för att betala in skatt och sociala avgifter på ersättningen du får (För dig som vill starta företag | Skatteverket). Om du inte har F-skatt måste de som betalar dig (t.ex. bemanningsföretaget eller kliniken) dra skatt och betala arbetsgivaravgifter, vilket är krångligt och många uppdragsgivare avstår då från att anlita dig. Så se till att ha F-skatt klart innan du börjar fakturera. Har du kvar en anställning vid sidan av firman ska du ansöka om FA-skatt (F-skatt kombinerat med A-skatt för anställd). Skatteverket skickar hem ett registerutdrag som bevis på F/FA-skatten.
Normalt sett ska de flesta företag registreras för moms, men i vårdbranschen finns speciella regler (som vi går igenom i nästa avsnitt). Vårdtjänster till patienter är undantagna från moms enligt lag, men uthyrning av vårdpersonal är momspliktig med 25% moms (Moms vid uthyrning av vårdpersonal | Skatteverket). I praktiken betyder det att om du ska arbeta som konsult via bemanningsföretag eller mot en vårdgivare där du hyrs in som personal, så behöver du momsregistrera dig och lägga på moms på fakturorna (oftast 25%). Om du däremot ska bedriva egen sjukvård direkt till patienter (t.ex. öppna egen mottagning där patienter betalar för behandling) kan din försäljning vara momsfri. För säkerhets skull – registrera dig för moms när du startar, så är det klart. Du registrerar moms via Skatteverket (också integrerat i verksamt.se-flödet). Skatteverket kommer vilja veta din beräknade omsättning för att bestämma om du ska rapportera moms årsvis, kvartalsvis eller månadsvis. Många nya konsulter kan välja årsmoms (en momsrapport per år) om omsättningen är relativt låg, vilket förenklar administrationen.
Om du startar aktiebolag och planerar att ta ut lön, eller om du ska anställa någon måste du arbetsgivarregistrera företaget hos Skatteverket. Detta görs i samma veva som F-skatt/moms på verksamt.se genom att kryssa i att du avser ha anställda. I en enskild firma ska du inte registrera dig själv som anställd. För de flesta egenkonsulter utan anställda behövs ingen särskild registrering som arbetsgivare initialt.
Därefter ordnar du hur bokföringen ska skötas. Du kan antingen anlita en redovisningskonsult som tar hand om löpande bokföring och moms-/skattedeklarationer, eller använda ett bokföringsprogram och försöka sköta det själv. Som vårdkonsult med relativt få transaktioner (mestadels några fakturor per månad och vissa utgifter) är bokföringen hanterbar på egen hand med lite lärande. Men om du känner dig osäker kan det vara värt kostnaden att få hjälp, så blir det rätt från början (Att starta företag - Vårdförbundet). Spara kvitton på alla kostnader i företaget (gärna digitalt). Du behöver också ha koll på att fakturera kunder i tid och följa upp betalningar.
Innan du börjar ta uppdrag, se över försäkringar och annat skydd. Som egenföretagare har du inte automatiskt något försäkringspaket eller tjänstepension – det måste du lösa själv. För en konsult inom vården är en ansvarsförsäkring (malpractice insurance/patientförsäkring) väldigt viktig. Om något skulle gå fel i ditt arbete kan krav riktas mot dig som självständig vårdgivare, och då behöver du försäkringsskydd. Ofta kan branschorganisationer eller fackförbund hjälpa till med råd om detta. Utöver ansvarsförsäkring kanske du vill ha en företagsförsäkring som täcker utrustning, avbrott etc., men i många fall räcker det med en anpassad konsultansvarsförsäkring. Glöm heller inte dig själv: som egenföretagare behöver du planera för egen pension och trygghet vid sjukdom (Lön hyrläkare). Många sätter av cirka 4–5% extra av intäkterna till pension (motsvarande vad en arbetsgivare hade betalat in åt dig i tjänstepension). Du kan till exempel teckna ett privat pensionssparande eller spara i fonder i företaget. För sjukdom och föräldraledighet gäller det vanliga offentliga försäkringssystemet (föräldrapenning, sjukpenning), men du kan välja karenstid för sjukpenning (standard för enskild firma är 7 dagar, men kan ändras). Läs mer under FAQ nedan kring dessa delar.
Med allt det formella på plats är det dags att landa första uppdraget. Kanske har du redan kontakt med ett bemanningsföretag som väntat på att du ska bli klar med din F-skatt, eller så börjar du nu kontakta potentiella uppdragsgivare. Parallellt kan du höra av dig direkt till privata kliniker eller använda plattformar som Staffi.se, som listar lediga konsultuppdrag och där du direkt kan se ersättningen. Se till att ha ett uppdaterat CV och tänk igenom vilka typer av uppdrag du vill ha, läs mer om vad du ska tänka på och dokument som behövs. När du väl får ett konsultavtal – läs igenom det noga, särskilt klausuler om ersättning, arbetstider, restid/ob-ersättningar, viten, sekretess och eventuella konkurrensklausuler. Fråga om något är oklart. Sen är det bara att börja jobba som konsult och fakturera för dina tjänster! Kom ihåg att sätta undan pengar för skatt och egenavgifter av varje utbetalning du får – det är lätt att frestas när man ser pengar på företagskontot, men allt är inte vinst att stoppa i egen ficka.
Tips! Det finns bra information hos myndigheterna för den som startar företag för första gången. Kika gärna på Skatteverkets sida "För dig som vill starta företag" (För dig som vill starta företag | Skatteverket) och verksamt.se:s checklista för nystartade företag. Där hittar du fördjupning om allt från affärsplan, skatteregistrering, tillstånd (om du t.ex. skulle starta egen klinik kan det krävas vårdtillstånd hos IVO) med mera.
Som konsult inom vården finns huvudsakligen två sätt att arbeta: antingen genom bemanningsföretag (ofta för uppdrag inom regioner/offentlig vård) eller direkt mot privata vårdgivare.
De flesta regioner i Sverige hyr in läkare och sjuksköterskor genom ramavtal med bemanningsföretag. Det betyder att om du vill arbeta på ett regionsjukhus, vårdcentral eller liknande som konsult, sker det oftast via ett bemanningsföretag som förmedlar uppdraget. Du kan då antingen välja att vara underkonsult med eget företag eller bli anställd av bemanningsföretaget. Som underkonsult tecknar du ett avtal med bemanningsfirman och fakturerar dem för dina timmar. Bemanningsföretaget har i sin tur avtal med regionen och sköter det administrativa runt uppdraget.
Privata vårdgivare kan du i många fall kontakta direkt och erbjuda dina tjänster som konsult. Här agerar du mer som en egen företagare som säljer en tjänst direkt till kunden (vårdgivaren). Ni kommer överens om villkor, t.ex. att du jobbar vissa dagar i veckan under en period, och du fakturerar direkt företaget för dina arbetade timmar. Fördelen med att arbeta direkt mot kund är att ingen mellanhand tar betalt – du kan ofta förhandla fram en högre ersättning. Det kan också leda till längre samarbeten med en och samma kund om båda är nöjda. Nackdelen är att du själv måste hitta dessa möjligheter – det kräver lite nätverkande och säljande. Det kan vara bra att kontakta tidigare arbetsgivare eller kollegor i branschen för att höra om behov finns, eller hålla koll på om privata aktörer annonserar efter timanställda/konsulter. Ibland kan man behöva lämna anbud om det är större upphandlingar, men ofta är det enklare än så för kortare insatser.
Många konsulter väljer att vara underkonsulter åt ett par bemanningsföretag och ta egna kunder vid sidan. Det gäller att se upp så att inte avtal med bemanningsföretag förbjuder konkurrerande uppdrag samtidigt – läs villkoren – men vanligtvis är du fri att jobba hur du vill så länge det inte krockar med ett pågående bemanningsuppdrag.
Moms (mervärdesskatt) är ett område som ofta förvirrar egenföretagare i vårdbranschen. Generellt gäller att sjukvård, tandvård och viss omsorg är undantaget från moms i Sverige. Det betyder att om du bedriver sådan verksamhet ska du inte lägga på moms på fakturorna för själva vårdtjänsten. Dock tillkom en viktig förändring 2019: uthyrning av vårdpersonal betraktas numera som momspliktig tjänst. Låt oss reda ut vad detta innebär för dig som konsult:
När du hyr ut dig själv som personal till en vårdgivare (via bemanningsbolag eller privat klinik) – – då räknas inte din tjänst som sjukvård i momslagens mening, utan som personaluthyrning. Det innebär att när du fakturerar t.ex. ett bemanningsföretag eller en vårdcentral för dina timmar, ska du lägga på 25% moms på beloppet (Moms vid uthyrning av vårdpersonal | Skatteverket).
Som egenföretagare ansvarar du själv för att betala in skatt. Därför behöver du ha F-skattsedel, vilket innebär att du betalar preliminär skatt (och egenavgifter) löpande under året. Skatteverket beslutar om en preliminär F-skatt baserat på din uppskattade vinst – denna betalar du vanligtvis varje månad. I en enskild firma beskattas du för företagets överskott i din privata deklaration, plus att du betalar egenavgifter (sociala avgifter) på vinsten. I ett aktiebolag betalar bolaget 20,6% bolagsskatt på sin vinst, och om du tar ut lön ur bolaget drar bolaget skatt och betalar arbetsgivaravgift på den lönen precis som en vanlig arbetsgivare. Du som ägare beskattas sedan privat för lön (och för eventuell utdelning). Praktiskt tips: räkna med att ungefär hälften av det du fakturerar inte är din “behållning” – sätt av pengar för skatt så du inte får en överraskning senare. Använd gärna Skatteverkets beräkningsverktyg eller ta hjälp av en redovisningskonsult för att räkna ut ett lagom belopp att betala i preliminärskatt varje månad. Hellre betala in lite för mycket och få tillbaka än tvärtom.
Ja, 25% moms tillkommer. Som vi förklarade ovan är direkt patientvård momsbefriad, men när du arbetar som konsult via ett företag ses det som momspliktig personaluthyrning. Så om du t.ex. fakturerar ett bemanningsföretag eller en vårdcentral för din tid, ska du fakturera med 25% moms. Detta förutsätter förstås att du är momsregistrerad, vilket du bör vara.
När du inte längre är anställd av t.ex. en region så måste du själv ta ansvar för sådant som tjänstepension och försäkringar. Som anställd brukar arbetsgivaren avsätta kring 4,5–5% av din lön till tjänstepension (och mer på lönedelar över vissa nivåer) samt erbjuda försäkringar som arbetsskadeförsäkring, ibland livförsäkring och sjukförsäkring. Dessa får du nu ordna själv:
Pension: Se till att avsätta pengar motsvarande åtminstone vad en arbetsgivare hade gjort. Det kan du göra genom ett eget privat pensionssparande (bankspar, kapitalförsäkring, IPS etc.) eller genom att låta pengar stå kvar i bolaget för framtida utdelning/pension. I enskild firma kan du göra avdrag för privat pensionssparande upp till 35% av inkomsten (max 10 pbb). I aktiebolag kan bolaget betala pensionsförsäkring åt dig som dras av som kostnad.
Försäkringar: Minst en ansvarsförsäkring bör du ha, som täcker om du skulle orsaka en patientskada eller annan skada i arbetet. Ofta kan ditt försäkringsbolag erbjuda en särskild företagsförsäkring för vårdkonsulter som inkluderar patientförsäkring och ansvar. Kostnaden för en sådan kan ligga på några tusenlappar per år och är avdragsgill. Utöver det kan du överväga sjukavbrottsförsäkring (ersättning om du själv blir sjuk längre tid), olycksfallsförsäkring och eventuellt en kompletterande sjukvårdsförsäkring för dig själv. Dessa är inte nödvändiga men kan ge extra trygghet. Kolla med ditt fackförbund (t.ex. Läkarförbundet eller Vårdförbundet) – de erbjuder ofta paket för egna företagare eller kan guida dig rätt.
Ja, det går ofta bra att kombinera anställning med eget företag som sjuksköterska och läkare – många börjar så. Du bör dock ha FA-skatt (kombinerad F- och A-skatt) om du har inkomst både som anställd och från egen firma. Det viktiga är att kolla ditt anställningsavtal så att det inte finns något förbud mot bisysslor eller konkurrerande verksamhet. Inom vården är det vanligt att anställda (t.ex. sjuksköterskor) tar extra pass via bemanning på sin lediga tid, men vissa regioner har regler om det, så undersök vad som gäller för din arbetsgivare.
Bemanningsföretagen brukar ge dig valet att antingen vara anställd hos dem (ofta som visstidsanställd per uppdrag eller som timanställd) eller komma in som egenföretagare (underkonsult). Vad är då bäst? Som anställd slipper du administrera ett eget företag – du får lön där skatt redan är dragen, och bemanningsföretaget betalar arbetsgivaravgifter. Ofta får du då också viss tjänstepension inbetald och kanske semesterersättning precis som ett vanligt jobb (detta varierar mellan bolag). Det kan kännas tryggare för den som inte vill hålla på med pappersarbete. Nackdelen är att lönen som erbjuds ofta är lägre än om du fakturerar via eget bolag. Bemanningsföretaget tar höjd för kostnaderna de har för dig som anställd (sociala avgifter, pension, försäkring) och för att täcka risk. Många läkare och sjuksköterskor upplever att de får ut mer pengar i handen via eget företag trots att de själva måste stå för pension/avgifter, tack vare de skattefördelar och avdragsmöjligheter som finns. Genom att fakturera via eget företag får du mer kontroll över din inkomst och kan påverka din ersättning på ett annat sätt. Du kan också göra avdrag för kostnader (t.ex. resa, boende om du ligger ute, telefon mm) vilket du inte kan som privatperson på lön. Så ekonomiskt brukar eget företag löna sig när man räknar på det.
Som egenföretagare har du rätt till sjukpenning och föräldrapenning på samma sätt som anställda, men nivån baseras på din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) som du själv måste se till att fastställa genom din deklaration. I enskild firma är SGI i princip lika med din beräknade årsinkomst från näringsverksamheten (vinsten). I aktiebolag baseras den på din lön från bolaget. Det innebär att du bör ta ut tillräcklig lön/vinst för att maxa förmånerna om du vill ha samma skydd som när du var anställd. Föräldrapenning och SGI har tak – t.ex. är taket för sjukpenning kring 33 000 kr/mån (2023) och för föräldrapenning ~44 000 kr/mån i bruttoinkomst. Tjänade du mer än så som anställd fick du kanske extra via kollektivavtal; som egen kan du överväga att teckna en privat försäkring för extra ersättning över taket om det är viktigt för dig. En skillnad är karensdagen/karensperioden för sjukdom: enskilda näringsidkare har per automatik 7 dagars karens innan sjukpenning betalas, men man kan välja en kortare karensperiod (mot högre egenavgift) eller längre (mot lägre avgift). I aktiebolag räknas du som anställd och då är normalt karensen 1 dag (om du inte aktivt väljer annat). Så för sjukpenning kan det vara idé att fundera på val av karensregel när du registrerar företaget.