Jobba natt: så påverkar nattarbete hälsan – och så hanterar du hälsorisker

‍

Att arbeta natt inom vården påverkar kroppen på många sätt. Forskning visar att skiftarbete, särskilt nattjobb, kan öka risken för hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, övervikt och till och med vissa cancerformer. Samtidigt upplever många vårdpersonal att nattskiften erbjuder en lugnare arbetsmiljö och ett rejält lyft i lönekuvertet tack vare OB-ersättningar. Nyckeln ligger i att hantera nattarbetet smart: med rätt rutiner för sömn, kost och återhämtning kan du minimera de negativa effekterna och må bra trots skiftgång. I den här artikeln går vi igenom hur skiftarbete kan påverka din hälsa, ger praktiska nattjobb-tips för vårdpersonal, lyfter fram fördelarna med nattpass (inklusive hur mycket extra du tjänar) och vad du kan göra om du inte klarar av nattjobbet.

‍

Riskerna med nattarbete

Att regelbundet vända på dygnet utmanar kroppens naturliga dygnsrytm. Nattarbetare sover ofta färre timmar och får sämre sömnkvalitet, vilket leder till kronisk sömnbrist över tid. När vi jobbar på tider kroppen är programmerad att sova rubbas hormonbalansen – melatonin, kortisol och andra hormoner hamnar ur takt – och det påverkar en rad kroppsfunktioner. Det finns ett antal risker som i forskning har kunnat kopplas till arbete under natten.

‍

Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och stroke

Personer som arbetar mycket natt löper en ökad risk för högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. En stor översiktsstudie indikerade t.ex. ~23 % högre risk för hjärtsjukdom vid skiftarbete. Denna risk verkar särskilt hög om man jobbar intensivt natt utan tillräcklig vila, t.ex. fler än tre nattpass i rad. Kroppens stressystem är mer aktivt på natten, vilket kan bidra till belastningen på hjärta och kärl.

‍

Påverkad ämnesomsättning och ökad risk för diabetes

Skiftarbete stör ämnesomsättningen. Flera studier visar att nattarbete hänger ihop med viktuppgång, försämrade blodfetter och försämrad blodsockerkontroll. Dels tenderar nattarbetare att röra sig mindre och äta på oregelbundna tider, dels påverkar sömnbrist hormoner som styr hunger och förbränning. På sikt ökar risken för typ 2-diabetes markant – en stor studie på 177 000 sjuksköterskor visade upp till 60 % högre risk för diabetes efter många år av roterande skiftarbete. Dessutom har man sett att kronisk sömnbrist kan leda till ofördelaktig kroppssammansättning (mer fett, mindre muskelmassa).

‍

Nattarbete ger ökad risk för övervikt

Det är vanligt att gå upp i vikt av nattjobb. En orsak är att kroppen förbränner färre kalorier när dygnsrytmen rubbas – en studie fann att total energiförbrukningen sjönk signifikant när försökspersoner jobbade natt jämfört med dag. Kombinerat med dåliga matvanor (t.ex. nattätande) kan detta lätt ge viktökning. Sömnbrist påverkar också aptitregleringen; många får ökad hunger och sug efter snabba kolhydrater när de är trötta.

‍

Möjligen cancerframkallande

Långvarigt nattarbete har i vissa studier kopplats till en något ökad risk för cancer, framför allt bröstcancer hos kvinnor. Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) har till och med klassat skiftarbete som "möjligen cancerframkallande" för människor. Dock är forskningsläget om cancer inte helt entydigt – man tror att det krävs många års nattarbete (över 20 år) för att eventuella cancersamband ska bli tydliga. Den troliga mekanismen är hormonell: nattljus hämmar melatonin, vilket kan påverka hormonnivåer såsom östrogen.

‍

Psykisk ohälsa

Att jobba när kroppen vill sova tär även på psyket. Humöret kan påverkas – många nattarbetare upplever ökad trötthet, irritabilitet och stresskänslighet. Forskare undersöker nu om nattarbete direkt kan öka risken för depression och utmattning. Vissa data tyder på att depressions- och ångestsymptom är vanligare hos skiftarbetare. Orsaken kan vara den ständiga tröttheten och sociala isoleringen som nattjobb ibland medför (man är vaken när andra sover).

‍

Olyckor och misstag

Under nattskiftet – särskilt framåt småtimmarna – sjunker prestations- och reaktionsförmågan. Trött personal riskerar att göra fel eller råka ut för stickskador och andra arbetsolyckor. Inom vården ser man till exempel ökad risk för felbehandlingar nattetid om personalen blivit utmattad. Även trafikolyckor på vägen hem från jobbet är vanligare efter nattarbete, på grund av mikrosömn och nedsatt uppmärksamhet hos den som kört ett helt nattskift.

‍

Praktiska tips för vårdpersonal som jobbar natt

Nattjobb tips för vårdpersonal: Att arbeta skift behöver inte betyda att man mår dåligt – många klarar av det galant genom att anpassa sina rutiner. Här är några viktiga råd för att orka med nattpass och skifttjänstgöring på ett hälsosamt sätt:

• Sov direkt efter nattpasset: Försök få så mycket sömn som möjligt direkt efter nattpasset. Gå hem och lägg dig relativt snart efter jobbet. Ät gärna en lätt frukost innan du somnar, så vaknar du inte hungrig. Sovrummet bör vara svalt, mörkt och tyst – investera i mörkläggningsgardiner, öronproppar och kanske en sovmask för att stänga ute dagsljus och ljud. Undvik skärmar och koffein när du kommit hem, varva ner med något lugnt (t.ex. läsa eller lyssna på något avslappnande). Om du ska jobba flera nätter i rad kan en tupplur på 1–2 timmar på eftermiddagen/kvällen hjälpa dig ikapp på sömnkontot. (Ska du däremot vara ledig kommande dagar och vill vända tillbaka dygnet, hoppa över tuppluren så att du kan somna på kvällen istället.) Bonustips: använd solglasögon på väg hem i morgonsolen – mindre ljus gör det lättare att bli sömnig.

‍

• Håll regelbundna mattider: Försök äta på samma ungefärliga tider varje dygn, även de dagar du är ledig eller jobbar dag. Regelbundna rutiner underlättar för kroppens klocka. Ät en större middag/huvudmål på sen eftermiddag eller tidig kväll (t.ex. vid 17–19-tiden) innan nattpasset. Under själva nattpasset – försök att inte äta alls efter midnatt om det går. Kroppen är nämligen inte gjord för att smälta mat på natten, och nattätande kan rubba blodfetterna och blodsockret och bidra till viktuppgång. Behöver du ändå energi, satsa på något lätt före midnatt: t.ex. en skål yoghurt med bär, en liten smörgås eller en skål varm soppa. Undvik tunga, feta maträtter, snabba kolhydrater samt råa grönsaker och bönor som kan ge orolig mage. Drick vatten regelbundet så du håller dig hydrerad. Kaffe eller te kan hjälpa mot trötthet under natten, men drick måttligt och inte senare än kanske 03-tiden – annars ligger koffeinet kvar i kroppen och gör det svårt att somna när du kommer hem. Många nattarbetare mår bra av att ta frukost direkt efter nattpasset, innan sänggåendet (t.ex. gröt eller ägg), och sedan en lättare lunch efter uppvaknandet på eftermiddagen.

‍

• Prioritera en hälsosam livsstil och sol mitt på dagen: För att motverka de metabola och psykiska påfrestningarna av skiftarbete är det extra viktigt att leva hälsosamt. Fysisk aktivitet hjälper kroppen att reglera ämnesomsättningen och minskar stress. Försök få in regelbunden träning eller rörelse i din vecka – det ger bättre sömn och orkar man mer. Undvik tobaksrökning och överdrivet alkoholintag, då dessa kan förvärra sömnproblem och öka belastningen på hjärta/kärl. Se också till att få en dos dagsljus varje dag, särskilt på dina lediga dagar eller uppvakningsperioder. Nattsuddande gör det lätt att missa solen (särskilt vintertid), men dagsljus är viktigt för humöret, D-vitamin och för att hålla dygnsrytmen någorlunda ankrad i verkligheten. En promenad i solen på eftermiddagen kan göra underverk! Även socialt välmående är centralt – planera in tid för familj och vänner när du är ledig, så att inte nattjobbet isolerar dig.

‍

• Planera återhämtning: Både kropp och hjärna behöver tid att återställa sig. Följ Arbetstidslagens krav på minst elva timmar dygnsvila – acceptera inte scheman som ger kortare vila än så mellan passen. Undvik också för många nattpass i följd. Experter rekommenderar max tre nattpass i rad och därefter minst två dygns ledighet för att hinna ikapp med sömnen. Om ditt schema tillåter, försök lägga nattpassen så du får en ”svänghelg” – dvs. att du är ledig en hel dag/natt efter sista nattpasset innan du går på dagpass igen, så du hinner ställa om dygnet. Prioritera återhämtning på fritiden: vila ut ordentligt efter en tuff arbetsperiod, och var uppmärksam på signaler på utmattning. I längden kan det vara klokt att inte enbart jobba på natten utan ha perioder med dagtid för att kroppen ska få omväxling.

‍

• Lyssna på din kropp: Alla reagerar olika på skiftarbete. Var uppmärksam på hur du mår. Om du märker att du ständigt är utmattad, går upp mycket i vikt, får magproblem eller känner dig nedstämd, kan det vara tecken på att nattjobbet sliter på dig för hårt. Då kan det vara läge att justera dina rutiner – eller prata med din arbetsgivare om förändringar (mer om detta nedan). Utnyttja också de hälsokontroller som erbjuds för nattarbetare. Enligt Arbetsmiljöverket bör arbetsgivare erbjuda regelbundna medicinska kontroller för personal som arbetar natt, för att tidigt fånga upp eventuella hälsoproblem och sätta in åtgärder. Ta dessa kontroller på allvar och var ärlig med hur du mår. Det ligger i allas intresse att du håller dig frisk.

‍

Fördelar med att arbeta natt

Det är inte bara utmaningar med nattjobb – det finns flera fördelar med att jobba natt som gör att många faktiskt föredrar nattpass framför dagtid.

‍

Lugnare arbetsmiljö

På natten är tempot ofta lägre. Sjukhusets korridorer och patientavdelningar är tystare när många patienter sover. Det är färre planerade undersökningar och inga dagbesök, vilket kan betyda mindre stress jämfört med dagpassen. Du slipper telefoner som ringer konstant och kan fokusera på de mest akuta omvårdnadsbehoven i lugn och ro. Många upplever att teamkänslan blir stark på natten – man är ett mindre gäng som får förlita sig på varandra, vilket kan skapa sammanhållning.

‍

Högre lön genom OB-ersättning

En stor morot för nattarbete är den ekonomiska ersättningen. Natt- och skiftarbete ger OB-tillägg (OB = obekväm arbetstid) ovanpå grundlönen. Det betyder att du tjänar betydligt mer per timme på ett nattpass än på ett dagspass. Hur mycket mer? Det varierar med avtal och region, men genom nationella avtalet får en sjuksköterska ca 79 kr extra per timme för vanliga vardagsnätter, och ca 105 kr extra per timme för nattpass under helg (fredag kväll till måndag morgon). Läkare får dubbel ersättning mot dagtid. På stora högtider är ersättningarna ännu högre.

Därtill kan det för vissa vara en möjlighet att få vardagspusslet att gå ihop. Givetvis är det individuellt hur man värderar dessa fördelar. Vissa älskar nattlivet på jobbet och skulle aldrig vilja byta bort sina nattpass – “nattmänniskor” tenderar att trivas och kan må hur bra som helst av att jobba när andra sover. Andra saknar dagrutinerna och mår bäst av vanlig kontorstid. Det viktiga är att känna efter själv vad som passar en och att det finns en dialog med arbetsgivaren så att man har ett hållbart schema. För aktuell information om ersättningar läs dessa artiklar ersättningar för läkare och sjuksköterskor.

‍

Om du inte klarar av nattarbete

Trots alla strategier och fördelar finns det de som helt enkelt inte mår bra av nattjobb. Vad gör man om kroppen säger ifrån? Här är några råd och arbetsrättsliga aspekter att tänka på.

Prata med chefen i tid

Vänta inte tills du är fullständigt slutkörd. Om du känner att nattpassen tär orimligt mycket på dig – ta upp det med din chef. Arbetsgivaren har ett ansvar (både enligt Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen för t.ex. föräldrar) att undersöka möjligheter till anpassning. I bästa fall kan ni tillsammans justera ditt schema. Kanske går det att få en tjänst med enbart dagtid, färre nattpass per schemaperiod, eller längre återhämtning mellan nattblocken.

‍

Schemaläggning nattetid och arbetsgivarns rättigheter

Som utgångspunkt ingår det i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, däribland fördela nattpass på natten. Du kan alltså vara tvungen att arbeta natt. Arbetstidslagen i sig förbjuder inte nattarbete (den ställer bara krav på vila, max antal timmar osv.). Om det i ditt anställningsavtal eller kollektivavtal klart framgår att arbete endast ska ske dagtid, då gäller förstås det avtalet. Men de flesta vårdanställningar har skiftarbete inskrivet eller underförstått. Har din arbetsplats dygnet-runt-verksamhet är det normalt att alla får ta del av nattpassen. Arbetsgivaren får alltså schemalägga dig på nätter inom avtalets ramar. Samtidigt kan du alltid försöka förhandla: ange sakliga skäl (hälsoproblem, familjeskäl) och be om en lösning. I vissa fall kan facket hjälpa till att driva igenom en justering om det finns goda skäl. Kom ihåg att arbetsgivaren enligt diskrimineringslagen ska underlätta för anställda att förena arbete med föräldraskap – har du små barn utan nattomsorg bör du framföra det och höra om anpassning är möjlig. Det finns faktiskt exempel där anställda sluppit nattjobb för att det inte förekommit tidigare på arbetsplatsen och därmed låg utanför vad man kunnat förvänta sig, men sådana fall är ovanliga.

‍

Medicinska skäl

Om nattarbete påverkar din hälsa allvarligt – till exempel om du utvecklat sömnstörning, högt blodtryck eller annat kopplat till skiften – kan du vända dig till företagshälsovården. En läkare kan bedöma om du har något som klassas som skiftarbetessyndrom eller annan ohälsa av nattjobbet. Ibland kan ett läkarintyg som styrker att nattarbete är olämpligt leda till omplacering till dagtid av rehabiliteringsskäl. Åtminstone kan det styrka ditt case när du pratar med chefen eller HR.

‍

Omplacering eller byt jobb

Klarar du verkligen inte av nattarbete och din nuvarande arbetsplats inte kan erbjuda en lösning, kan det bli nödvändigt att se över andra alternativ. Kanske finns det tjänster inom samma sjukhus/region som är renodlad dagtid (t.ex. på en mottagning, vårdcentral, dagkirurgi, företagshälsovård, skolhälsovård m.m.). Ibland kan en övergång till ett sådant jobb vara det bästa för hälsan. Om du trivs på arbetsplatsen i övrigt, hör med din arbetsgivare om möjligheten till omplacering av hälsoskäl. Annars kan ett byte av arbetsgivare övervägas – marknaden för dagstidstjänster inom vården är mindre än för skift, men de finns. Det viktiga är att inte köra dig själv i botten. Din hälsa måste komma först.

Natt- och skiftarbete passar inte alla, och om du kommer fram till att “nätter är inte min grej” så är du inte ensam, vilket blir vanligare i 45-50 års åldern. Känn efter vad du orkar och våga ta upp det med din arbetsgivare.

‍

Vanliga frågor och svar om nattarbete

‍

Hur påverkar skiftarbete hälsan?

– Skiftarbete och nattjobb påverkar kroppen negativt på flera sätt. Framför allt rubbas din dygnsrytm och du får mindre och sämre sömn, vilket kan ge ökad trötthet och stress. Långsiktigt har nattarbete kopplats till måttligt förhöjd risk för bl.a. hjärtsjukdom, stroke, diabetes och övervikt. Kvinnliga nattarbetare som jobbat många år har även setts ha något högre risk för bröstcancer i vissa studier. Dessutom kan skiftarbete påverka humöret och den psykiska hälsan – en del kan känna sig nedstämda av att alltid behöva vända på dygnet. Det är viktigt att leva hälsosamt och lyssna på kroppens signaler för att motverka riskerna.

‍

Hur många nattpass i rad bör man jobba?

– Forskning och arbetsmiljöexperter rekommenderar att man max jobbar tre nattpass i följd innan man får en längre vila. Helst ska du ha åtminstone två lediga dagar (med ordinarie nattetid sovande) efter en serie nattpass, så att du hinner återhämta dig. Undvik också kort dygnsvila – enligt lag har du rätt till minst 11 timmars sammanhängande vila per 24 timmar, men gärna mer efter ett nattpass. Ett schema med 4–5 eller ännu fler nätter i sträck bör undvikas, då det blir väldigt svårt att ta igen sömnbristen och det medför högre risk för olyckor och hälsoproblem. Många mår bättre av att jobba högst 2–3 nätter på raken.

‍

Har ni några tips för att orka med nattjobb?

– Se till att sova ut ordentligt i samband med nattpassen – skapa en mörk, tyst sovmiljö och var noga med att faktiskt prioritera sömn. Ät smart – undvik stora måltider på natten och håll dig till lättare snacks om du är hungrig, och försök ha regelbundna mattider dygnet runt. Använd solglasögon på morgonen för att lättare kunna somna när du kommer hem. Koffein kan hjälpa under passet men drick inte kaffe/energidryck för sent på natten. Rör på dig och håll igång lite under nattpasset – gå en runda, stretcha – för att inte bli alltför sömnig. Och mycket viktigt: få dagsljus och motion på fritiden, så håller du dygnsrytmen någorlunda i schack och motverkar viktuppgång. Fler detaljerade tips hittar du i avsnittet ovan i artikeln.

‍

Hur mycket extra tjänar man på att jobba natt?

– Betydligt mer än dagtid! Inom vården utgår OB-ersättning för kvällar, nätter och helger enligt kollektivavtal eller bemanningsavtal. Det kan röra sig om allt från ~20–50 % extra lön, beroende på tidpunkt. För vanliga regionanställda sjuksköterskor kan natt-ob ligga runt 40–50 kr/timme på vardagar och 70–100 kr/timme på helger, ungefär. Enligt nationella avtalet för inhyrd personal 2025 är OB-tillägget 79 kr/h för natt (vardag) och 105 kr/h för natt på helg. För läkare är det oftast dubbla lönen.

‍

Kan arbetsgivaren tvinga mig att jobba natt - och vad säger arbetstidslagen?

– Generellt, ja. Om din tjänst är inom en verksamhet som kräver dygnet-runt-bemanning (vilket sjukvården ofta gör) så ingår nattarbete normalt i arbetsgivarens rätt att schemalägga. Det finns inga lagregler som förbjuder nattarbete i sig – lagen kräver mest att du får dina vilopauser och begränsar totala arbetstiden. Det betyder att om inte något annat är uttryckligen skrivet i ditt anställningsavtal (eller om du enbart anställts för dagtid) så kan din chef lägga in nattpass i ditt schema. Däremot bör arbetsgivaren ta hänsyn till legitima förhinder – t.ex. om du har småbarn och ingen barnomsorg nattetid, eller medicinska skäl som gör nattjobb olämpligt. Mitt råd är att prata med chefen (och facket om det behövs) om din situation. I vissa fall kan man slippa eller få reducerade nattpass genom dialog, men räkna inte med att du automatiskt är undantagen om verksamheten kräver nattpersonal.

‍

Vad gör jag om jag inte klarar av att jobba natt?

– Först och främst: ta det på allvar och sök lösningar. Prata med din närmaste chef och förklara problemet. Kanske kan ni justera ditt schema, åtminstone temporärt, för att se om det hjälper (t.ex. färre nätter per månad, eller byta till kvällspass). Om det är hälsoproblem som uppstår av nattarbetet, involvera företagshälsovården eller din läkare – de kan dokumentera hur skiftarbetet påverkar dig. Med ett läkarutlåtande på att nattjobb är olämpligt står du starkare i förhandlingar om omplacering till dagtid. Kolla också med ditt fackförbund; de kan ibland stötta i dialogen med arbetsgivaren kring arbetstider. Om inget annat hjälper kan du behöva överväga att söka dig till en dagtjänst. Inom vården finns det färre sådana, men de finns (t.ex. mottagningar, primärvård, företagshälsa). Din hälsa går först – ingen ska behöva bli sjuk av sitt jobb. De flesta arbetsgivare vill behålla dig och kommer försöka hitta en lösning om du är tydlig med att nattarbetet inte fungerar för dig.

‍

Källor:

Kecklund G, Axelsson J. Health consequences of shift work and insufficient sleep. BMJ. 2016 Nov 1;355:i5210. doi: 10.1136/bmj.i5210. PMID: 27803010.

Lakartidningen.se 2023-02-28

Bemanningsavtal, ersättningar för nationella avtalet

‍